De tre samverkande kommunerna Sandviken, Ockelbo och Hofors var bland de första kommuner att få tillstånd i kategori Specifik SORA för drönarflygning för drygt ett år sedan. Det är få kommuner i Sverige som har ett sådant omfattande tillstånd och dessutom för två drönarmodeller.
I samma veva som tillståndet kom på plats valde kommunerna dessutom att investera i ArcGIS-plattformen och ArcGIS Drone2Map för att hantera sin drönardata. I denna intervju får vi även ta del av tankar kring LiDAR-data och digital tvilling samt tips till andra kommuner kring vad som behövs för att starta upp drönarverksamhet
– Det känns kul att vår samhällsbyggnadsförvaltning ligger i framkant och att vi tre kommuner i Västra Gästriklands har möjlighet att samverka för lite större visioner, säger Rikard Eriksson, Verksamhetsutvecklare på Västra Gästriklands (VGS) samhällsbyggnadsförvaltning
Strategiskt beslut att samla allt i en GIS-plattform
Ett år har gått sedan arbetet tog sin början och vi ringde upp Tobias Loveere Pettersson och Rikard Eriksson som arbetar som Kart- & Mätningsingenjör respektive Verksamhetsutvecklare på Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning för att höra hur det gått. Vad de har för planer framåt och vad var det som gjorde att valet av mjukvara föll på just ArcGIS Drone2Map?
– Det har egentligen gått hand i hand med att vi från början var ute efter en 3D-modell och då bestämt oss för ArcGIS Urban. När vi sedan började titta på andra produkter som kunde jacka i och underlätta arbetet framåt föll valet på ArcGIS Drone2Map ganska naturligt, berättar Tobias.
Rikard fyller i med att VGS har gjort en systemöversyn och identifierat fördelarna med ArcGIS-plattformen där ArcGIS Drone2Map är en viktig del i den kommungemensamma geodataplattformen.
– Det första året har varit en resa som handlat om att komma på banan, implementera och justera, förklarar han.
Drönardata för ökad kvalitet och flexibilitet
Tobias berättar att de haft sin drönarverksamhet igång sedan 2018 och att de tidigare använt en annan mjukvara som de 2023 bytte ut mot ArcGIS Drone2Map. De har därmed ganska stora mängder bilddata samlat sedan tidigare och kompletterar nu med nya data i stor omfattning.
– Just nu samlar vi främst bilddata. Vi fotar rakt uppifrån för att kunna skapa våra ortofoton i Drone2Map. Genom att fota och skapa våra egna ortofoton kommer de att bli mer korrekta i sin position och ligga bättre mot verkligheten än vad exempelvis Lantmäteriets ortofoton gör. Det är verkligen en superstyrka att vi har den här verksamheten själv och kan ta ett beslut den ena dagen och gå ut och göra en datainsamling på ett specifikt område nästa dag. Det kan man inte göra om man inte har en fungerande drönarverksamhet med möjlighet att ta hand om den data som det genererar också. Fördelarna är enorma vad det gäller kvalitet och flexibilitet, konstaterar han entusiastiskt.
Värdet av LiDAR-data
Han tillägger att de även har ett behov av att samla LiDAR-data, dvs laserskanna ytor, som är av extra stort intresse när det kommer till samhällsplanering, exempelvis för att förutspå eller planera för vattnets vägar.
Ett knapptryck för att få in en flygbild i ArcGIS Pro
ArcGIS Pro och ArcGIS Drone2Map är båda desktopklienter. Den förstnämnda är till för att skapa, visualisera och analysera geografiska data, medan den andra är specialiserad på att bearbeta drönardata såsom ortofoton och 3D-meshar som kan användas för att föras vidare till analys i ArcGIS Pro.
Vi frågar hur de upplever arbetet från bearbetning i ArcGIS Drone2Map till ArcGIS Pro och Tobias förklarar följande:
– Genom ett knapptryck i Drone2Map så ligger det i ArcGIS och funkar jättebra. Det rör sig precis som jag vill och har tänkt mig, vilket jag tycker är riktigt bra och jag tänker att det är plussidan av att hålla sig inom “ArcGIS-sfären”.
Bläddra bland bilderna i karusellen nedan för att se exempel på ortofoton.
Flera användningsområden för drönarfoton
De båda kollegorna berättar att de kan arbeta med drönarflygning när som helst på året förutsatt att vädret tillåter, men de har sin mest intensiva insamling under sommarhalvåret då de försöker att täcka så stora ytor som möjligt. De vill dels undvika snötäckt mark som kan försvåra att placera ut byggnader på kartan, dels menar de att bilder med grönska kan komma till användning i andra sammanhang.
– Det finns många positiva bieffekter över att vi tar flygbilder som vi själva kan rå över. Vi skapar inte bara karteringsunderlag utan vi skapar också en bildbank som kan användas med andra applikationer i ArcGIS-plattformen, förklarar Tobias och nämner bland annat möjligheterna att skapa egna ytmodeller eller punktmoln utifrån bilddata.
Utvecklar arbetsflödet i ArcGIS Urban
Vi kommer återigen in på ArcGIS Urban och jag frågar hur de integrerar de kartor och modeller de bearbetat in i ArcGIS Urban. De båda kollegorna berättar att de har ett projekt på gång i ArcGIS Urban där de kommer att kombinera laserdata tillsammans med flygbilder, men arbetsflödet är ännu inte etablerat utan något de just nu arbetar med att sätta upp.
– Vi har egentligen flera små pilotprojekt på gång och lär oss under tiden som vi arbetar i ArcGIS-plattformen, berättar Rikard.
—————————————————
Exempel på arbetsflöde Drone2Map – ArcGIS Urban
Ett annat exempel på hur det går att arbeta med Drone2map och ArcGIS Urban är att fota planområdet innan planprocess och i Drone2map skapa en 3D-mesh. Denna tillgängliggörs i planen i ArcGIS Urban och möjliggör en bättre förståelse av hur befintlig byggnation och infrastruktur ser ut och kan bli påverkad av planerad förändring. Dessutom underlättar det för beslutsfattare att fatta informerade beslut genom en tydlig och interaktiv presentation av förutsättningarna på platsen. När planen och förändringen är genomförd kan samma procedur upprepas för att visa upp resultatet för såväl beslutsfattare och politiker som medborgare.
—————————————————
Ett steg i resan mot obruten digital samhällsbyggnadsprocess
Rikard lyfter återigen den stora satsningen på ArcGIS-plattformen och förklarar att målet med deras arbete är att kunna samla in kvalitativa data och nyttja den på ett bättre sätt. Genom att integrera data och verktyg i en enhetlig lösning har de möjlighet att skapa en obruten digital samhällsbyggnadsprocess med effektivare arbetsflöden, ökad transparens och bättre kommunikation med såväl olika avdelningar som externa aktörer och medborgare.
– Sedan kan man ju drömma lite om en digital tvilling, men det ligger längre fram i tiden.
Tobias nickar instämmande och fyller i att man nu har tillgång till de förmågor som krävs för att på sikt kunna skapa en digital tvilling.
– Det är inget uttalat mål men jag tror att det är något som vi bör ha samhällsmässigt tillgängligt till slut. Det kräver ett stort arbete med att samla in data och knyta ihop alla verksamheter så det är inte gjort på ett år, utan snarare en tio års-period. Men nu har vi plattformen och de verktyg vi behöver. Nu hänger vi med!
Tips till kommuner som vill sätta upp egen drönarverksamhet
Tobias har satt samman en lista med handfasta tips utifrån de erfarenheter Västra Gästriklands Samhällsbyggnadsförvaltning byggt upp under tillståndsprocessen som gäller tillstånd i kategori specifik SORA.
• Förankra i ledning och politik
• Sätt av tid och resurser
• Bilda arbetsgrupp
• Läs in er på regelverk
• Deltag på seminarium
• Nätverka och samverka
• Strukturera arbetet och dokumentation