12 november 2026
Geodata som beslutsstöd i klimatanpassningen – från kartläggning till åtgärd
Klimatanpassning kräver lokala beslutsunderlag. Kommunen behöver veta var vatten samlas vid skyfall, vilka samhällsfunktioner som riskerar att påverkas vid torka och var värmen blir som mest påfrestande för invånarna.
Med geodata kan du koppla risker till konkreta platser, analysera konsekvenser och prioritera åtgärder. I den här artikeln visar vi hur geodata kan användas i kommunens klimatanpassningsarbete. Läs gärna också artikeln Klimatanpassning i kommunen – från ansvar till förebyggande arbete för en övergripande bild av kommunens ansvar och de målkonflikter som behöver hanteras.
I den här artikeln får du läsa om:
- vad geodata är och vilka underlag som kan vara relevanta
- vikten av geodata vid skyfall, översvämning, torka och värme
- hur analyser kan stödja översiktsplanering, detaljplaner och VA-planering
- hur kartor kan stärka samverkan, kommunikation och prioritering
Vad är geodata och varför är det relevant?
Geodata är all information som kan kopplas till en plats. Koordinater, adresser och fastighetsbeteckningar är exempel på geografisk position som i sin tur kan kopplas samman med alla typer av data.
Lästips: Länk till artikel om geodata, GIS och kartor
Geodata är relevant vid klimatanpassningsarbete då det underlättar att sätta olika typer av information i ett sammanhang. Exempelvis kan data om bebyggelse, vegetation och temperatur användas för att identifiera områden som är extra utsatta för värme. Med geodata kan generell kunskap bli till konkreta analyser vilket ger bättre förutsättningar för att förstå olika risker inom det geografiska området (Lantmäteriet om geodata för klimatanpassning).
En annan viktig aspekt är visualisering. Kartbaserat underlag gör det lättare att kommunicera risker både internt i organisationen och i dialog med politiker och invånare. Det gör det enklare att skapa en gemensam förståelse och kan underlätta beslutfattande i komplexa frågor.
Geodata i praktiken – från analys till beslut
Geodata kan användas för att identifiera, analysera och hantera risker i den byggda miljön. Detta sker genom att kombinera olika datakällor och därmed skapa detaljerade beslutsunderlag som visar var åtgärder behövs och vilka konsekvenser olika beslut kan få.
Ett vanligt användningsområde är kartläggning av översvämningsrisker. Genom att kombinera höjddata med information om nederbörd och vattenflöden kan vi modellera hur vattnet rör sig vid höga flöden i vattendrag. Resultatet kan användas för att identifiera lågpunkter, planera dagvattenhantering och undvika att bygga i riskzoner (MSB:s översvämningsportal samlar kartunderlag för översvämningsrisker). På motsvarande sätt kan temperaturdata och information om grönstruktur och bebyggelse användas för att kartlägga urbana värmeöar där behovet av svalkande åtgärder är som störst.
I planeringsprocesser fungerar geodata som ett stöd i flera skeden. Med hjälp av det kan man peka ut lämpliga områden för nybebyggelse, ta fram underlag till detaljplaner och bedöma risker i samband med bygglov. Geodata används också för att prioritera mellan olika åtgärder. När resurserna är begränsade kan analyser hjälpa till att avgöra var insatser gör störst nytta, var skyddet mot översvämningar bör förstärkas eller var grönområden kan bidra till att hantera både värme och dagvatten.
Ett mer förebyggande arbetssätt
När geodata används systematiskt i klimatanpassningsarbetet stärks kvaliteten i kommunens beslutsunderlag. Det blir möjligt att basera planering och prioriteringar på analyser som visar var riskerna är som störst och vilka åtgärder som ger bäst effekt.
En stor fördel är att arbetet blir mer förebyggande. Genom att identifiera riskområden tidigt i planprocessen kan kommunen undvika att bygga in problem i ny bebyggelse och infrastruktur. Det minskar behovet av kostsamma åtgärder i efterhand och bidrar till mer hållbara lösningar över tid.
Med rätt användning av geodata kan du fatta mer träffsäkra beslut, använda resurserna bättre och bygga ett mer hållbart samhälle över tid.