Vad är skillnaden mellan geodata, kartor och GIS?
När du exempelvis planerar en detaljplan, hanterar driftfrågor eller arbetar med krisberedskap är platsen avgörande. Var något finns påverkar dina beslut varje dag. Samtidigt har du stora mängder information att förhålla dig till. Utmaningen är att göra den begriplig och användbar i praktiken.
Här spelar geodata, kartor och GIS en central roll. Begreppen används ofta tillsammans och ibland nästan som synonymer, men vad är egentligen skillnaden mellan dem? I den här artikeln reder vi ut vad som skiljer dem åt och hur de hänger ihop.
Geodata
Geodata är data som har en position. Den finns överallt runt omkring dig, i platstaggarna i dina sociala medier till blåljusverksamheten i kommunen där du bor.
I en kommun kan geodata till exempel beskriva:
- fastighetsgränser, fastighetsbeteckningar och adresser
- byggnader, skolor, förskolor och vårdboenden
- vägar, gång- och cykelvägar samt gatubelysning
- VA-ledningar, brunnar och annan teknisk infrastruktur
- detaljplaner, naturreservat och andra skyddade områden
- befolkningsuppgifter, exempelvis var barnfamiljer eller äldre personer bor
Geodata kan analyseras för sig, men blir särskilt värdefull när den kombineras med annan information. Genom att koppla befolkningsdata till befintliga och planerade bostadsområden kan kommunen till exempel bedöma framtida behov av förskoleplatser.
Vill du veta mer om geodata? Läs vidare hos Sveriges Kommuner och Regioner: Geodata och lantmäteri – Sveriges Kommuner och Regioner
Kartor
Kartor kan beskrivas som ”visualisering av geodata”. Kartor kan ge användarna en överblick för att lättare förstå ett läge eller ett sammanhang men den behöver anpassas efter uppgiften. En karta för räddningstjänsten behöver lyfta fram andra detaljer än en karta för medborgare som vill hitta närmaste cykelväg.
Vanliga karttyper i kommunal verksamhet är bland annat:
- primärkarta – kommunens detaljerade baskarta med exempelvis byggnader, vägar, höjder och fastighetsinformation
- nybyggnadskarta – ett underlag för bygglov och projektering som visar förutsättningarna på en fastighet
- webbkarta – en karta som används i en digital tjänst, till exempel för att visa byggprojekt, driftinformation eller kommunal service
- tematisk karta – en karta som visar ett visst ämne, exempelvis gällande detaljplaner, naturreservat, cykelvägar eller områden med störningar i gatubelysningen
En karta hjälper också användaren att se mönster och sammanhang som kan vara svåra att upptäcka i listor och tabeller.
GIS
Om geodata är innehållet och kartor är visualiseringen så är GIS (geografiskt informationssystem) verktyget som kopplar ihop allt. Det är programvara och arbetssätt för att samla in, lagra, bearbeta, analysera och visualisera platsbaserad information.
Med GIS kan kommuner exempelvis:
- se vilka fastigheter, verksamheter och samhällsviktiga funktioner som berörs om en vattenledning går sönder
- identifiera vilka vårdboenden eller andra grupper som kan behöva stöd vid storm, elavbrott eller andra störningar
- analysera var nya bostäder planeras och hur det påverkar behovet av förskolor, skolor och annan service
- prioritera underhåll genom att se var felanmälningar om trasiga gatlyktor är koncentrerade
- bedöma vilka områden som riskerar att drabbas vid översvämning
Rätt data, rätt karta, rätt beslut
Geodata, kartor och GIS fyller olika roller, men det är först när dessa används tillsammans som den verkliga nyttan uppstår. Med rätt data, presenterad på rätt sätt och analyserad med rätt verktyg får du ett bättre beslutsunderlag i vardagen. Det gör det enklare att planera, prioritera och agera med större träffsäkerhet.