Förhållandet mellan AI och hållbarhet

Artificiell intelligens (AI) har på kort tid gått från att vara en framtidsfråga till ett naturligt verktyg i vardagen. Samtidigt växer frågan om vad tekniken kostar, såväl i el som i kompetens och i kontroll. För oss på Sokigo handlar det inte om att vara för eller emot AI, utan om när och hur den skapar verklig samhällsnytta. 

Varken hållbart eller ohållbart i sig

AI är ett verktyg, och precis som annan teknik kan den stärka en mer hållbar utveckling eller leda till slöseri med resurser. Därför bör vi omformulera frågan om hur mycket energi AI använder, till att i stället försöka bedöma vilken nytta den skapar i förhållande till de resurser den kräver.

Det senare perspektivet ligger i linje med Sokigos uppdrag och hur vi som leverantör behöver bedriva produktutveckling. Våra lösningar används inom samhällsbyggnad, planering och prognostisering, miljö- och hälsoskydd, VA och medborgarservice – verksamheter som alla påverkar hur robust samhället är över tid.

Det ekologiska perspektivet: effektivare, men också ökad användning

Något det råder stor enighet om är att AI ökar elbehovet. Enligt Internationella energiorganet IEA använde världens datacenter omkring 415 TWh el under 2024, cirka 1,5 procent av den globala elanvändningen. Till 2030 väntas siffran mer än fördubblas, till runt 945 TWh, med AI som främsta drivkraft. Samtidigt bedömer IEA att datacenter står för knappt en tiondel av den globala ökningen av elbehovet fram till 2030. (Källa: International Energy Agency (IEA), Energy and AI (2025), “Artificial intelligence”, hämtad: 2 november 2026)

En aktuell och mer konkret utmaning kopplad till energiförbrukningen är avvägningar mellan behov som finns på lokal nivå. För att få elnät och anslutningar att räcka till krävs prioriteringar mellan datacenter, industrins elektrifiering och hushållens elpriser. De frågorna är i grunden politiska och samhälleliga, inte tekniska.

Här finns också en inbyggd motsägelse: varje AI-anrop blir effektivare, men lägre tröskel leder till att vi använder tekniken mer.

AI behöver inte stå i motsättning till en hållbar utveckling, men effektivare teknik tenderar att öka användningen. Eftersom modeller och förutsättningar förändras hela tiden är det i dag svårt att mäta och följa upp påverkan över tid.

– Fredrik Ekelund, CTO på Sokigo

Det sociala perspektivet: här är insatserna högst

Om miljöfrågan till stor del handlar om medvetna val, är de sociala frågorna svårare. AI kommer att förändra arbetsmarknaden, även för oss som bygger digitala lösningar. Vi som samhälle vänjer oss snabbt vid verktygen och blir beroende av dem, trots att frågor om juridik och ägande av det AI skapar ännu inte är helt utredda.

Den största risken för offentlig sektor är kanske inte att AI tar över, utan att kunskapen om hur saker faktiskt fungerar kan gå förlorad. Den som saknar förståelse för processen får också svårare att bedöma kvaliteten i resultatet.

Om hantverket försvinner förlorar vi vår förmåga att vara en kontrollfunktion. Därför måste människan alltid förstå, ifrågasätta och ta ansvar för de beslut som AI påverkar.

– Monica Lindberg, affärsområdeschef på Sokigo och delaktig i organisationens interna hållbarhetsforum.

Samtidigt är kostnadseffektivitet (för offentlig sektor), lönsamhet (för privata aktörer) och långsiktighet viktiga komponenter för ett hållbart samhälle. En offentlig verksamhet eller leverantör som inte utvecklas kan inte heller stötta sina invånare och kunder över tid. När dessa intressen oundvikligen går i konflikt – snabbhet mot kontroll, effektivitet mot kompetens, nytta mot elanvändning – behöver vi kontinuerligt göra avvägningar och upprätthålla transparenta och dynamiska förhållningssätt.

Vår hållning – en summering av Sokigos syn på AI-utvecklingen

Vi har inte alla svar, utvecklingen går alldeles för snabbt för det. Men vi har ett tydligt förhållningssätt:

• använd AI där den skapar verkligt värde
• var öppen med de risker vi ser och med vad vi vet, och inte vet, om resursanvändningen
• följ lagar och etiska krav, och
• säkerställ att människan har den kunskap och förståelse som krävs för att bära det yttersta ansvaret.

På så sätt kan vi verka för ett samhälle med teknik som skapar nytta.