Stockholms Stad väljer ArcGIS Enterprise som ny GIS-plattform

Stockholms Stad har beslutat att investera i ArcGIS Enterprise som ny central GIS‑plattform. Beslutet markerar startpunkten för ett långsiktigt arbete med att modernisera, samordna och stärka stadens hantering av geodata.

Ambitionen är att skapa en gemensam teknisk och organisatorisk grund som gör det enklare att dela information, utveckla nya arbetssätt och använda geografiska analyser som stöd i beslutsprocesser.

Thomas Stenberg är strateg och geodatasamordnare på stadsledningskontoret och har varit projektledare i upphandlingen av den nya lösningen. Han ansvarar även för stadens nuvarande geografiska plattform och har under lång tid sett behovet av en mer sammanhållen struktur.

Från stadsledningskontoret har vi länge försökt tillhandahålla en gemensam geografisk plattform som så många som möjligt kan använda. Samtidigt är Stockholms Stad en stor organisation där varje förvaltning styr sina egna system. Det gör att strukturen naturligt blir fragmenterad över tid.

Geografisk information är i dag en integrerad del av många verksamheter i staden. Inom samhällsbyggnad och tekniska verksamheter är kartor och geodata en självklar del av planering, projektering och uppföljning. Kommunala bolag är både stora användare och producenter av data, och även stadsdelsförvaltningarna använder kartstöd och analyser i sitt dagliga arbete.

Den centrala plattform som funnits har tjänat staden väl, men har inte fullt ut följt med i den tekniska utvecklingen eller mött alla nya behov. Resultatet har blivit att olika lösningar vuxit fram parallellt.

Behovet av en mer gemensam lösning har funnits länge. Man har försökt lösa det i olika delar av organisationen, men till slut behövde vi sätta oss ner tillsammans och ta ett samlat grepp. Stadsledningskontoret tog ansvar för att samla verksamheternas behov och driva processen framåt.

När staden påbörjade upphandlingen var utgångspunkten tydlig: lösningen skulle vara hållbar över tid och fungera inom ramen för den befintliga IT‑strukturen. För Stockholms Stad, med extern drift och en komplex systemmiljö, var det avgörande att plattformen kunde integreras utan att kräva en omfattande uppbyggnad av ny intern teknisk kompetens.

Vi behövde en lösning som fungerar i grunden och som inte kräver att vi bygger en mängd speciallösningar själva. På samma sätt som vi har en driftleverantör som ansvarar för server och databashantering vill vi kunna lita på att plattformen utvecklas och förvaltas av leverantören.

ArcGIS Enterprise stack tidigt ut som ett alternativ. Plattformen är etablerad och används av många större organisationer, vilket gav en trygghet i valet. Andra alternativ analyserades, inklusive lösningar baserade på öppen källkod. Men att bygga och förvalta en central geodataplattform i egen regi hade krävt en annan organisatorisk uppställning och ett större internt ansvar för långsiktig utveckling och förvaltning.

Valet blev därmed inte enbart en teknisk fråga, utan en strategisk avvägning mellan kontroll, resurser och långsiktig hållbarhet.

Arbetet inför beslutet har involverat flera delar av organisationen. Dialogen mellan GIS, IT och berörda förvaltningar startade tidigt och har varit avgörande för att skapa samsyn kring målbild och ansvar.

Vi knöt tidigt till oss rätt resurser från IT-drift leverantören, framför allt de som ansvarar för infrastruktur. Plattformen påverkar inte bara GIS‑funktionen, utan även vår driftleverantör som behöver bygga upp kompetens kring lösningen.

Parallellt har funktioner för informationssäkerhet och central IT varit involverade, liksom roller kopplade till styrning och förvaltning. Satsningen behövde förhålla sig till stadens riktlinjer och styrdokument, både tekniskt och organisatoriskt. I en stor organisation innebär det att många perspektiv måste vägas samman.

Det blir alltid stort i Stockholms Stad. Det är en komplex organisation, men när man får ihop rätt kompetenser blir det också en styrka.

Projektet har därför handlat lika mycket om att skapa samsyn kring hur en central GIS‑miljö ska fungera framåt som om att välja en teknisk plattform.

Delar av projektgruppen

En central drivkraft bakom satsningen är behovet av bättre struktur och kontroll över data. I dag sitter olika förvaltningar i vissa fall på egna kopior av samma information. Det skapar risker för att data blir inaktuell, dupliceras eller tolkas olika.

Med en mer sammanhållen plattform kan staden arbeta med gemensamma datamängder och tydligare ansvarsfördelning. Det stärker både informationshantering och informationssäkerhet, samtidigt som kvalitet och spårbarhet förbättras.

När fler arbetar i samma miljö blir det enklare att dela kompetens och stötta varandra internt. Det ger bättre förutsättningar för ett gemensamt och långsiktigt arbete med geodata.

Förväntningen är att investeringen även ska ge ett mer påtagligt genomslag i stadens beslutsprocesser. Med bättre ordning på datat och en gemensam struktur kan geografisk information användas mer systematiskt i analyser och beslutsunderlag.

Jag tror att ledningen kommer att märka att geografisk information används mer i beslutsprocesserna. Det finns många sammanhang där en karta skulle vara ett värdefullt stöd, men där vi inte riktigt har kunnat leverera tidigare.

Satsningen är förankrad från ledningsnivå och ned i organisationen. Det handlar inte bara om att införa en ny produkt, utan om att skapa långsiktiga förutsättningar för effektivare arbetssätt och bättre kvalitet i underlagen.

Samtidigt är man medveten om att den största utmaningen inte är teknisk. Att införa en ny plattform innebär att förändra arbetssätt och vardag för många medarbetare.

Att sätta tekniken på plats är egentligen den “enklare delen”. Det stora arbetet handlar om människor och arbetssätt. Vi ska förändra hur många arbetar i sin vardag, och det kommer att ta tid och kräva uthållighet.

Arbetet med förankring och förändring har därför startat tidigt. Kommunikation sker på flera nivåer i organisationen, och det läggs även vikt vid att identifiera ambassadörer som kan driva användningen lokalt. För att lyckas behöver det tekniska översättas till konkret verksamhetsnytta i vardagen.

Samarbetet med Sokigo har varit en viktig del av processen, särskilt i de tidiga utredningsfaserna.

Det har fungerat väldigt bra. Sokigo har varit ett viktigt bollplank och hjälpt oss att reda ut frågor under resans gång. De har också varit länken till Esri, drivit våra behov och sett till att vi fått rätt stöd, till exempel när vi behövt testa lösningen.

Dialogen har pågått under en längre period och omfattat både tekniska frågor och mer strategiska överväganden. Även i förhandlingslägen, där olika intressen ska mötas, beskriver Thomas samarbetet som konstruktivt och lösningsorienterat.

Det har varit ett bra samarbete hela vägen. Jag känner mig trygg i det fortsatta arbetet nu när vi går in i nästa fas.

Utifrån erfarenheterna i Stockholms Stad betonar Thomas att en satsning på en ny GIS‑plattform är en organisatorisk förändring lika mycket som ett teknikprojekt. Förberedelse och förankring är avgörande.

Prata med varandra och utred ordentligt innan ni drar i gång. Var tydliga med vilka behov ni faktiskt har och vad ni vill uppnå. Testa lösningen i praktiken och säkerställ att både verksamhet och IT får det att fungera.

Han lyfter särskilt vikten av att involvera rätt kompetenser tidigt, förankra hos chefer och beslutsfattare samt vara tydlig med att alla effekter inte kommer från dag ett.

Det här är en resa. Vi skapar förutsättningar nu, men det tar tid innan allt faller på plats. Därför behöver man både tålamod och engagemang.

Satsningen på ArcGIS Enterprise är därmed mer än ett plattformsbyte. Den är en del av ett långsiktigt arbete för att skapa en gemensam struktur, stärka kvaliteten i beslutsunderlagen och bygga en mer sammanhållen hantering av geodata i hela Stockholms Stad.