Från idé till 3D
Så byggde Motala kommun sin egen stadsmodell
Med nära samarbete över avdelningsgränserna, eget formspråk och en vilja att testa nytt har Motala kommun skapat en 3D-modell i ArcGIS Urban som nu används i såväl dialog med medborgare som i pågående planprojekt. Det är en modell som både visar, engagerar – och känns som deras egen.
Invånarna möter visuell stadsutveckling
Behovet av att kunna visa framtida stadsrum i 3D har funnits länge i Motala kommun. Men det var först under våren 2025 som man kunde lansera sin egen fullskaliga modell byggd i ArcGIS Urban. Modellen visades för första gången externt på företagsmässan Motala Expo 2025, och reaktionerna lät inte vänta på sig.
– Det var väldigt positiva reaktioner. Många var nyfikna och stannade till för att titta närmare på projekten vi lagt in i modellen. Flera kommenterade att det blev mycket
lättare att förstå vad som planerades när de såg det i 3D, berättar Theodor Wahlbom, planarkitekt på Motala kommun och drivande i projektet.
Från inspiration till initiativ
Önskan om bättre visualiseringsverktyg fanns redan i organisationen, både bland
tjänstemän och beslutsfattare. När Theodor började undersöka digitala lösningar för
stadsplanering fastnade han för ArcGIS Urban och för hur andra kommuner arbetat
med verktyget.
– Jag blev nyfiken och ringde upp en gammal kursare som jobbade med ArcGIS Urban i Lomma kommun. Efter vårt samtal kände jag tydligt att vi borde göra samma
implementering i vår kommun.
När han delade tankarna med kollegorna på planavdelningen fick han snabbt gensvar.
Tillsammans med GIS-avdelningen inleddes ett arbete som inte bara ledde till en fungerande modell, utan också till stärkt samverkan och ökad digital kompetens inom hela stadsbyggnadsarbetet.
Plan och GIS – tillsammans från dag ett
Projektet leddes av planavdelningen, men hela modellen byggdes i nära samarbete
med GIS-avdelningen, en konstellation som visade sig både naturlig och effektiv.
– GIS-avdelningen har stått för mycket av den tekniska kompetensen och har varit ett
ovärderligt stöd. Implementeringen har gått över förväntan. Med lite stöd från Sokigo
lyckades vi hitta ett bra sätt att dela upp arbetet emellan oss, säger Theodor.
Men det har också varit viktigt för honom, som planarkitekt, att få följa modellens
uppbyggnad nära.
– Det är något särskilt när man själv är med i uppbyggnaden, från början. Jag lärde mig mycket om tekniken och tänket bakom – vilket gör att jag använder modellen bättre idag.
En stadsmodell med lokalt uttryck
I takt med att modellen växte, föddes också viljan att forma något som kändes mer än generiskt. Ett digitalt stadslandskap som faktiskt andades Motala kommun.
– Vi ville att modellen skulle sticka ut, ha en egen karaktär. Så vi anlitade en sommarjobbare som fick rita upp några av våra landmärken i högre detalj – bland annat kyrkan i stadsparken och Motala-bron
Resultatet gav modellen tydligare identitet. Men inte bara byggnaderna formar helheten – det gör grönskan också.
– Vi lyfte in träd med hjälp av laserdata, vilket gjorde det möjligt att automatiskt identifiera träd över hela tätorten. Sedan granskade vi resultatet mot Boverkets trädtäckningsdata för att säkerställa kvaliteten. Det blev riktigt bra. Den verkliga grönstrukturen syns nu i modellen, det gör stor skillnad i helhetsintrycket.
Gå från siffror till känsla
Modellen används nu främst i projektform, där visualisering i 3D gör det enklare att visa – snarare än förklara – vad som planeras.
– Just nu jobbar vi med flera olika projekt där vi både för in 3D-modeller från arkitekter och våra egna baslager, t.ex. från drönarflygningar. Det blir ett bra sätt att visa helheten för både kollegor, tjänstemän, politiker och intresserade invånare.
Men även om modellen är realistisk, vill man undvika att skapa förväntningar på detaljer som inte regleras.
– Vi håller oss till enklare volymmodeller i de flesta fall. Vi visar inte fasadmaterial externt utan det får vara internt arbetsmaterial. Det får vara mer av en skisskänsla i det här skedet av processen.
Struktur på innehåll och presentation
Nu pågår nästa fas i arbetet – att skapa långsiktig struktur och tillgänglighet.
– Vi har jobbat mycket med kommunens hemsida. Vi bäddar in modellen och kopplar
den till respektive detaljplansida. Man ska kunna klicka mellan dem och förstå var man
befinner sig – även som oinvigd. Vi försöker också få till en tydlig struktur så att det ser likadant ut i alla projekt. Det sparar tid och skapar igenkänning.
Personliga tankar om framtida möjligheter
När vi pratar om framtida användningsområden för modellen, funderar Theodor en stund innan han delar med sig av ett möjligt nästa steg – på sikt.
– Det är ingen uttalad plan från kommunen, men jag har själv tänkt att det vore värdefullt om man kunde få in översiktsplan, planprogram och detaljplaner i samma digitala modell. Att kunna se hur allt hänger ihop, i ett samlat gränssnitt. Det hade gett en bättre överblick över hela den fysiska planeringen.
En resa som gett både verktyg och engagemang
Innan vi avslutar hinner Theodor reflektera över själva processen.
– Det har varit häftigt att få lite fria tyglar och bygga något från grunden – från ett första frö till en färdig modell. Nu har vi ett verktyg i drift och nästa steg är att verkligen börja använda det fullt ut. Det stora bygget är gjort, nu ska vi fortsätta växa in i det.